thereseehall

ThereseeHall

Annons

Hedda!

Som jag trodde så dröjde det inte länge tills min sambo fäst sig vid en liten valp. Han har aldrig inte haft hund så det var väl självklart att han inte skulle klara sig utan en längre stund. Så igår kom han hem med henne, fina lilla Hedda. En 10 veckor gammal brun labradorvalp som direkt vann våra hjärtan. Hon äter allt, vattnar hela köksgolvet när hon dricker, hör bara det hon själv vill höra och är mest ivägen hela tiden. Hon är precis som Sluggo var, men i en liten kropp. Allt känns som vanligt, hon har hamnat precis där hon var menad att vara.

IMG_7609 IMG_7646 IMG_7652

Hoppas att det är bra med er.

Stor kram

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Nesting

Förlåt att jag är dålig på att hålla bloggen uppdaterad. Sover inget på nätterna så jag har ingen energi på dagarna, dålig cirkel just nu.

Mitt huvud är helt ockuperat med allt jag ”måste” hinna göra innan lillebror kommer. Egentligen måste jag inte göra något alls, men det finns så mycket som jag vill göra. Har projekt i varenda rum, stort som smått, och kroppen orkar hålla igång i ca 30 min innan jag behöver pausa i några dygn. Man kan alltså säga att allt tar en himla tid och jag börjar känna mig ganska stressad. Antar att jag är inne i en så kallad nesting-period. Mycket av det som står på min att göra-lista är sånt som stått och väntat i flera år, sånt som jag skjutit upp för att det faktiskt inte varit ett störningsmoment. Förrän nu. Nu driver varenda liten sak mig till vansinne, jag står inte ut med att ignorera allt krafs längre. Antingen så är det alla hormoner som spelar spratt eller så börjar min hjärna bli tokig av att gå hemma. Jag har tillräckligt med saker att hålla mig sysselsatt med tills lillebror tittar ut, men det är så otroligt jädra frustrerande att inte orka göra allt på en gång. Jag har därför satt upp några delmål för att jag ska kunna fokusera på att bli klar med en sak i taget. Jag är annars mästare på att påbörja allt och knappt färdigställa något (därav allt krafs här hemma). Så fort hallen är klar så får jag äntligen lov att beställa alla förvaringsmöbler som vi är i extremt behov av. I mitt huvud så kommer det bli helt fantastiskt bra, så jag längtar ihjäl mig efter att ha allt klart. Även om jag rör mig så lite jag bara kan om dagarna så går hjärnan på högvarv. Hoppas lite på en kollaps snart, då kanske jag kan sova åtminstone.

Nu ska jag fortsätta med mina inköpslistor så jag snabbt kan klicka hem allt den där vackra dagen när jag äntligen kan bocka av alla ”viktiga” projekt.

Vi hörs snart. Jag lovar!

Puss å kram

 

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Förskolebaciller och gravidkrämpor

Herregud vad trött jag är. Jag sov ca 2 h inatt så jag borde verkligen gå och lägga mig. Olle är dock sjuk och vaknar konstant av hostattacker och får knappt någon luft av allt slem. Så även om kroppen skriker efter sömn så kan jag inte slappna av. Vill ligga här och titta på Olle hela natten och se till att han mår bra, att han vet att jag finns här. Nedrans virus som går nu. Förra veckan var Algot hängig och trött, ingen aptit alls och en sur och tråkig mage. Algot har äntligen börjat äta igen, men nu matstrejkar Olle och gråter konstant. Det är svårt att förklara det där för barn, att det blir en ond cirkel när man inte äter. Vi får väl leva på välling och glass en vecka till. Det ursäktar ju dessutom mitt konstanta sug efter marängsviss.

IMG_7413

Var på MVC idag. Jag har tyckt att jag är så mycket större denna gången än mina tidigare graviditeter. Jag gnällde lite över det så min barnmorska gick tillbaka i journalen och tittade och kunde då konstatera att min mage varit exakt lika stor i denna veckan under alla mina graviditeter. Jaha, då är det väl bara resten av kroppen som lagt på sig lite extra. Jag kan leva med det, tidigare har ju varje extrakilo behövts. Denna gången känner jag mig däremot väldigt tung redan. Jag har foglossning från helvete och rör jag mig mer än 30 min i sträck så strejkar kroppen i tre dagar efter. Jag ska inte klaga för mycket, mina andra graviditeter har varit väldigt enkla, jag är bortskämd. Kan hända att det märks tydligare denna gången när man har två barn som man ska orka ta hand om samtidigt. Vilken lyx det var första graviditeten att bara få göra allt i sin egen takt och efter sina egna behov, va snabbt man glömmer.

Jag var hos läkaren förra veckan förresten. Han var inte min favorit. Han sjukskrev mig pga foglossningen eftersom min tidigare läkare gjort det. Dock var han väldigt tydlig med att säga att foglossning är något man först får i vecka 36-37, när kroppen förbereder för förlossning. Okej.. hm. Sa det till min barnmorska idag som blev förbannad och bokade in mig hos en läkare på MVC istället. Är så tacksam att jag har en barnmorska som lyssnar och som vill hjälpa en att må bra. Hon dubbelkollar varenda salva jag använder, varenda piller, vitamin, mineral, nya behandlingar, träningsmetoder. Guldvärd när hormonerna konstant spelar spratt med både det fysiska och mentala.

Jag hoppas ni sover gott, jag tänkte se tredje säsongen av Skam nu (favoritsäsongen).

Vi hörs snart. Kram!

 

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

It’s the most wonderful time of the year

Äntligen! Det är Mello-tider och jag är i sjunde himlen. Jag fullständigt älskar Melodifestivalen. Första delfinalen känns alltid lite krystad, men det brukar bli bättre med tiden. Skämten brukar bli mer lättsmälta, stämningen mer avslappnad och småpratet mer flytande. Låtarna däremot är som de alltid varit. Några är dolda guldkorn och andra är uppenbara katastrofer. Denna veckan var där inte många låtar att njuta av. Jag gillade Ace, det var det. Jag gillade den dock inte så mycket att jag tycker att den ska vinna. Den andra låten som tog sig direkt till final var egentligen helt okej. Jag gillade både verser och stick, men när refrängen kom så förstörde den hela låten. Alldeles för mycket beat och inte alls samma sköna rytm som resten av låten. Jag hade önskat att de kört mer på gospel och gjort låten varmare. Det behöver inte vara någon Carola-hallelujah-överdrift, men lite mer känsla och den kanske hade varit en vinnare. Vad tyckte ni?

Sexan gjorde lördagen ännu lite bättre när de sände Twilight direkt efter Mello. Vilken jäkla dunderkväll!

Har försökt att klämma ner mig i sängen nu, men får knappt plats. Vet inte hur jag ska ligga heller för att kunna slappna av. Har rensat i köket idag och tydligen var det alldeles för ansträngande att sortera grabbarnas teckningar, för jag har ont i varenda liten muskel i min kropp. Jag må ha gjort mer än sorterat teckningar, men absolut inget tungt. Går in i vecka 29 nu, fortfarande en evighet kvar av denna graviditeten. Jag har bara mig själv att skylla för att jag inte tränat något sedan gymnasiet. Det hade varit så skönt att ha lite muskler just nu.

Nej, sova var det ju. Jag måste ju åtminstone försöka. Jag kan inte ligga vaken och titta på SKAM hela nätterna. Hoppas att ni har en bra lördag!

Klem på er

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Nyheter

Jag är så trött på världen. Det känns som att vi snurrar runt i ett ont kretslopp och hur mycket man än försöker att se ljusglimtarna så kommer det konstant någon ny hemsk nyhet som sänker hoppet om mänskligheten. Det har gått till den gränsen att jag faktiskt inte orkar läsa nyheterna längre, jag undviker medvetet både tidningar och nyhetssändningar.

Det kanske verkar naivt och rent idiotiskt, det slutar ju inte att hända skit bara för att jag väljer att inte lyssna på det, men jag orkar inte vara konstant arg över hur världen ser ut. Jag är en sådan person som liksom inte kan släppa när folk tänker fel. Det betyder såklart inte att alla måste tänka som jag tänker, utan det betyder bara att människor verkar bli mer och mer instängda och självupptagna. Är det så att folk går bakåt i utvecklingen eller har jag alltid varit otroligt blåögd? När slutade människor att bry sig om andra människor, och då menar jag alla människor? Av någon anledning verkar vi ha svårt för att se helheten idag och all empati och omtanke ges bara till de som vi direkt kan relatera till.

Jag vet inte om jag hoppas att världen ändrar sig om jag bara blundar tillräckligt länge. Mina barn ska väl ändå inte behöva växa upp i en värld där makten ligger hos personer som Donald Trump? För det räcker ju inte med att Mr Trump är en rasistisk, homofobisk, sexistisk idiot, det finns ju miljoner folk med samma värderingar som röstat fram honom till en av världens mäktigaste ledare. Och trots att det ständigt diskuteras vilket hot Ryssland är mot Sverige så är jag mer rädd för att SD ska röstas fram som störta parti i nästa val. (Inte för att jag inte tycker att Putin är obehaglig, men jag bor på Gotland, så jag är rätt jävla körd om Ryssarna skulle bestämma sig för att ta över så det känns som en onödig tanke att lägga energi på). Att däremot bo i ett land där någon tror att de kan rättfärdiga sitt val att lägga en röst på SD, det är rena rama idiotin. Det kommer aldrig att spela någon roll vad deras partiprogram säger så länge de som representerar partiet uttrycker sig rasistiskt, sexistiskt, homofobiskt och totalt omoraliskt (amerikanarna verkade dock inte resonera så).

Tack, nu har jag fått beklaga mig lite. Verkligheten blir ibland alldeles för påtaglig och när man börjar se framåt i tiden så känns det just nu inte som att världen utvecklas i den riktning som jag önskar för våra barn. Vi måste ta bättre hand om varandra, alla!

Kram på er

 

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

stats